Kielitaito vahvistaa Suomen turvallisuutta – Språkkunskaper stärker Finlands säkerhet

Kansalaisten monipuolisen kielitaidon merkityksestä Suomen huoltovarmuudelle keskusteltiin Kielitaito tulevaisuustaitona -seminaarissa Helsingissä perjantaina 15.11.2024. Seminaarin järjestivät yliopistojen kieliaineiden yhteinen SaRaVe-verkosto ja lukion kieltenopetuksen kehittämishanke LUKKI.

Tällä hetkellä Suomessa työmarkkinoilta poistuu ihmisiä, joilla on parempi kielitaito kuin sinne tulevilla. Tämä johtaa siihen, että Suomen kansallinen turvallisuus heikkenee. Kieltenopiskelu on vähentynyt ja yksipuolistunut, ja se näkyy jo siinä, että esimerkiksi EU-virkoihin ei Suomesta riitä hakijoita.

Kielitaitoa tarvitaan myös suomalaisille avautuvissa Nato-viroissa. Snellman muistutti, että Nato koskee muitakin kuin puolustusvoimia: siihen on liittynyt koko Suomi, ja vaikutuksia on kaikilla yhteiskunnan sektoreilla. Naton pääkieli on englanti, mutta 32 valtion liittoumassa vaaditaan muidenkin kielten ja kulttuurien tuntemusta, jotta Suomen näkökulmia voi tuoda esiin.

Kielitaidon puutteet ovat kansainvälisen kaupan esteenä. Tilanne on kestämätön Suomen kaltaiselle pienelle, vientivetoiselle maalle. Yliopistoissa kielitaitoisten hakijoiden määrän väheneminen on heikentänyt suomalaisten mahdollisuuksia osallistua kansainväliseen huippututkimukseen. Myös medialta vaaditaan kieli- ja kulttuuriosaamista, jotta erilaiset vaikutusyritykset pystytään tunnistamaan.

Professori Leena Kolehmainen Helsingin yliopistosta totesi, että kuntien ratkaisut sanelevat väestön kielitaidon. Kielitaidon kapeneminen ei johdu yksilöiden valinnoista vaan valtion ja etenkin kuntien politiikasta. Tutkimus on osoittanut, että nuoret arvostavat kielitaitoa ja haluaisivat opiskella kieliä, jos siihen olisi mahdollisuus (https://jyx.jyu.fi/handle/123456789/88984). Vastuu opetuksen toteutuksesta on kunnilla. Seminaarin pääviesti ei ollut se, että jotain tarvitaan lisää vaan että järjestelmää täytyy muuttaa. Professori Marjut Johansson Turun yliopistosta toivoi sen pohtimista, mikä on keskeistä oppia, jotta pysymme muiden eurooppalaisten maiden kanssa samalla tasolla. Tämä keskustelu on nyt alkanut.

Tilaisuudessa puhujina olivat:
Marjut Johansson, professori, ranskan kieli, Turun yliopisto
Leena Kolehmainen, professori, saksan kieli, Helsingin yliopisto
Tomi Huttunen, professori, venäläinen kirjallisuus ja kulttuuri, Helsingin yliopisto
Mika Lähteenmäki, dekaani, Jyväskylän yliopisto
Piia Alvesalo, viestintäpäällikkö, Sivista
Jussi Lassila, vanhempi tutkija, Ulkopoliittinen instituutti
Pekka Snellman, esikuntapäällikkö, Uudenmaan prikaati
Outi Vilkuna, puheenjohtaja, SUKOL yr

Språkkunskaper stärker Finlands säkerhet

Stabschef Pekka Snellman vid Nylands brigad jämför språkkunskaper med grundkondition: i en krissituation klarar man sig bättre när grunden är stark och resurser frigörs för att hantera själva uppgiften.

Seminariet Språkkunskaper som framtidsfärdighet arrangerades av universitetens gemensamma nätverk för språken tyska, franska och ryska (SaRaVe) samt projektet LUKKI, nätverket för utvecklingen av språkundervisningen i gymnasiet. Seminariet ägde rum i Helsingfors fredagen den 15 november 2024. På seminariet diskuterades betydelsen av medborgarnas mångsidiga språkkunskaper för Finlands försörjningsberedskap.

Numera rekryteras det ny arbetskraft till arbetsmarknaden och deras språkkunskaper är svagare än de anställdas som avgår.  Detta leder till att Finlands nationella säkerhet försvagas. Allt färre studerar språk och språkvalen har blivit ensidigare. Detta syns redan i att det till exempel inte finns tillräckligt med sökande till EU-tjänster från Finland.

Språkkunskaper krävs också i de Nato-tjänster som öppnas för finländare. Snellman påminde om att Nato berör fler än försvarsmakten: hela Finland har anslutit sig, och konsekvenserna påverkar alla samhällssektorer. Natos huvudspråk är engelska, men i en allians med 32 länder krävs också kunskap om andra språk och kulturer för att kunna framföra Finlands perspektiv.

Bristen på språkkunskaperna är också ett hinder för internationell handel. Situationen är ohållbar för ett litet, exportdrivet land som Finland. Vidare har det minskade antalet språkkunniga sökande på universiteten försämrat finländarnas möjligheter att delta i internationell toppforskning. Även medierna behöver språklig och kulturell kompetens för att identifiera olika påverkansförsök.

Professor Leena Kolehmainen vid Helsingfors universitet konstaterade att kommunernas beslut styr befolkningens språkkunskaper. Att språkkunskaperna blir allt ensidigare beror inte på individuella val utan på statens och framför allt kommunernas politik. Forskning har visat att ungdomar värdesätter språkkunskaper och skulle vilja studera språk om de hade möjlighet (https://jyx.jyu.fi/handle/123456789/88984). Ansvaret för att genomföra undervisningen ligger hos kommunerna. Seminariets huvudsakliga budskap var inte att något måste tillföras, utan att systemet måste förändras. Professor Marjut Johansson från Åbo universitet uttryckte en önskan om att reflektera över vad som är centralt att lära sig för att Finland ska kunna hålla jämna steg med andra europeiska länder. Denna diskussion har nu inletts.

Deltagarna i diskussionen vid tillställningen var:
Marjut Johansson, professor i franska, Åbo universitet
Leena Kolehmainen, professor i tyska, Helsingfors universitet
Tomi Huttunen, professor i ryska språket och litteraturen, Helsingfors universitet
Mika Lähteenmäki, dekan, Jyväskylä universitet
Piia Alvesalo, kommunikationschef, Sivista
Jussi Lassila, äldre forskare, Utrikespolitiska institutet
Pekka Snellman, stabschef, Nylands brigad
Outi Vilkuna, ordförande, SUKOL rf