Tekoäly vai tukiäly?

Esimerkiksi erilaisten tehtävien luomisessa tai tarkistamisessa tekoäly on mainio apuväline. Tekijänoikeudet on pidettävä mielessä, sillä opettajalla ei ole oikeutta syöttää opiskelijan tai oppikirjan tekstiä tekoälylle ilman lupaa. Opettaja ei voi kehottaa oppijoita kirjautumaan esimerkiksi ChatGPT:hen, mutta jos hän tietää, että opiskelijat sitä jo käyttävät, hän voi antaa vinkkejä itseopiskeluun ja oppimistavoitteiden saavuttamiseen.

On tärkeää miettiä, mihin tekoälyä opiskelussa käytetään ja mihin se ei sovellu. Jos tarkoituksena on arvioida opiskelijan omaa taitoa kielenkäyttäjänä, tekoälyä ei pidä käyttää apuvälineenä, mutta moneen muuhun oppimistilanteeseen se sopii. Kieltenopiskelijalle tekoäly voi toimia vertaisena – sparraajana, joka osaa antaa jonkin verran palautetta ja auttaa pienten haasteiden yli.

Nopeasti kehittyvä tekoäly aiheuttaa monia murroksia yhteiskunnassa, myös opetuksessa ja arvioinnissa. Entistäkin tärkeämpää on oppimisprosessien näkyväksi tekeminen ja motivaation luominen. ”Jos motivaatiota ei ole, lukiolaiset eivät mene yli siitä, missä aita on matalin, vaan siitä, missä sitä ei ole ollenkaan”, kieltenopettaja Petteri Hyvönen luonnehti SUKOLin järjestämässä koulutustilaisuudessa. Motivaatioon voi vaikuttaa kannustamalla, tavoitteiden pilkkomisella osiin ja merkityksen luomisella. Hyvösen haaveena on, että tekoäly itse asiassa pakottaisi ihmisten väliseen kohtaamiseen.

Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL ry:n järjestämään tekoälykoulutukseen osallistui marraskuussa 2023 yli 200 kiinnostunutta kieltenopettajaa. Tekoälyn käytöstä kieltenopetuksessa on kirjoitettu myös SUKOLin Tempus-lehdessä. Koulutuksen piti Petteri Hyvönen Naantalin lukiosta, ja lehtiartikkelin kirjoitti Antti Rinne hämeenlinnalaisesta Nummen yhtenäiskoulusta. Molemmat toimivat itse kieltenopettajina.

Artificiell intelligens eller stödintelligens?

AI har snabbt blivit en del av språklärarens verktygslåda. Avancerade språkmodeller kan göra många saker, men slutresultatet kräver fortfarande en mänsklig insats.

AI är till exempel ett utmärkt verktyg för att skapa eller kontrollera olika uppgifter. Upphovsrätten måste hållas i åtanke, eftersom läraren inte har rätt att mata in en studerandes text eller en lärobok i AI utan tillstånd. En lärare kan till exempel inte be studerande logga in på ChatGPT, men om hen vet att de redan använder det kan hen ge tips om självstudier och hur man uppnår inlärningsmål.

Det är viktigt att fundera över vad AI är och inte är lämpligt för i undervisningen. Om syftet är att bedöma en studerandes språkkunskaper ska AI inte användas som ett verktyg, men det är lämpligt för många andra inlärningssituationer. För en språkinlärare kan AI fungera som någon i samma situation – en sparringpartner som kan ge feedback och hjälpa till med små utmaningar.

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens leder till många förändringar i samhället, även inom utbildning och bedömning. Att synliggöra inlärningsprocesser och skapa motivation blir allt viktigare. ”Om det inte finns någon motivation kommer gymnasiestuderande inte att gå över där ribban är lägst, utan där den inte ens existerar”, sa språkläraren Petteri Hyvönen vid ett utbildningstillfälle som anordnades av SUKOL. Motivation kan påverkas genom uppmuntran, genom att bryta ner mål i delar och genom att skapa mening. Enligt Hyvönen skulle det ideala vara att AI tvingade fram möten mellan människor.

Mer än 200 intresserade språklärare deltog i den AI-utbildning som anordnades av Språklärarförbundet i Finland SUKOL rf i november 2023. Användningen av AI i språkundervisningen har också uppmärksammats i SUKOL:s tidning Tempus. Utbildningen hölls av Petteri Hyvönen från Naantalin lukio i Nådendal, och artikeln skrevs av Antti Rinne från Nummen yhtenäiskoulu i Tavastehus. Båda är själva språklärare.

Översättning: Therese Almén