Stora skillnader i utvecklingen av elevernas kunskaper i A-finska
Ruotsinkielisten oppilaiden suomen kielen osaamisen kehittymisessä on suuria eroja.Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) genomförde en longitudinell utvärderingen där utvecklingen av elevernas kunskaper i A-finska från slutet av årskurs 6 till slutet av den grundläggande utbildningen följdes upp. Granskningen gällde båda lärokurserna i läroämnet A-finska: finska som andra inhemskt språk (finska), som är avsedd för elever som inte talar finska hemma, och den modersmålsriktade lärokursen (mofi) som är avsedd för elever som kommer från ett tvåspråkigt hem.
Skillnader i utvecklingen mellan elever som bor i kommuner med olika svenskhetsgrad är stor. Utvecklingen i lärokursen i finska, som studeras huvudsakligen av elever från svenskspråkiga hem, varierar mycket mellan kommuner med svenskspråkig och finskspråkig majoritet. Bland de tvåspråkiga eleverna, som läser modersmålsinriktad finska, är skillnaderna inte lika stora.
Kommunens svenskhetsgrad har ett starkt samband med utvecklingen i lärokursen i finska
Samplet delades in i fyra kommunprofiler beroende på kommunens språkprofil: finskspråkiga kommuner där under 10 procent är svenskspråkiga, finskt-svenskt tvåspråkiga kommuner där över hälften är finskspråkiga, svenskt-finskt tvåspråkiga kommuner där över hälften är svenskspråkiga och svenskspråkiga kommuner där över 80 procent är svenskspråkiga.
”Vi är på NCU speciellt oroade över de stora skillnaderna i utvecklingen i lärokursen i finska mellan elever i kommuner med finskspråkig majoritet och kommuner med svenskspråkig majoritet”, säger Jukka Marjanen, som är ledande utvärderingsexpert på NCU.
Positiv inställning och användning av finska på fritiden har ett samband med utvecklingen
Elevernas upplevelse av nyttan av läroämnet och en positiv atmosfär är viktigt för inlärningen. De elever som redan i årskurs 6 upplevde att de har nytta av finska utvecklades mer än de elever som inte upplevde nyttan. Detta gällde eleverna i både finska och mofi.
Användning av finska på fritiden stöder inlärningen av språket. I lärokursen i finska utvecklades de elever mer som uppgav i årskurs 6 att de talar finska på fritiden än de elever som inte gjorde det.
”Eleverna har inte samma möjligheter att använda finska på fritiden, vilket gör att undervisningen i finska i de svenskspråkiga orterna är väldigt viktig, säger projektledaren Carola Åkerlund.
Hur borde undervisningen utvecklas?
Enligt NCU behövs mer resurser i mer svenskspråkiga kommuner så att eleverna skulle utvecklas i samma takt som eleverna i de tvåspråkiga och finskspråkiga kommunerna. Motivation och självförtroende borde stödas mer.
Bakgrundsinformation
Deltagare: I lärokursen i finska deltog 1 173 elever och i lärokursen i mofi 820 elever.
Elevernas språkutveckling granskades i delområdena förmåga att tolka texter (hör- och läsförståelseuppgifter) och förmåga att producera texter (muntlig och skriftlig produktion).
Läs mer: https://karvi.fi/sv/2022/09/22/stora-skillnader-i-utvecklingen-av-elevernas-kunskaper-i-a-finska/
Ruotsinkielisten oppilaiden suomen kielen osaamisessa on suuria eroja
Kansallinen koulutuksen arviointikeskus (Karvi) toteutti pitkittäisarvioinnin ruotsinkielisisissä kouluissa opiskeltavan A-finskan oppimistuloksista. Arvioinnissa tarkasteltiin oppilaiden osaamisen kehittymistä kuudennen luokan lopusta peruskoulun loppuun. Tarkastelussa olivat oppiaineen molemmat oppimäärät: suomi toisena kotimaisena kielenä (finska) ja äidinkielenomainen suomi (mofi).
Oppilaiden suomen kielen osaamisen kehityksessä on selviä eroja sen mukaan, mikä on kunnan ruotsinkielisyysaste. Suomea toisena kotimaisena kielenä opiskelevien, suomenkielisistä kunnista tulevien oppilaiden osaamistaso on parempi kuin samaa oppimäärää opiskelevilla, ruotsinkielisistä kunnista tulevilla oppilailla. Äidinkielenomaista suomea opiskelevilla kaksikielisillä oppilailla ero ei ole yhtä suuri.
Kunnan ruotsinkielisyysasteella on vahva yhteys osaamisen kehittymiseen finskan oppimäärässä
Otoksessa mukana olivat oppilaat, jotka osallistuivat sekä 6. luokan arviointiin vuonna 2018 että 9. luokan arviointiin vuonna 2021. Tarkastelussa oppilaat jaettiin neljään ryhmään kunnan ruotsinkielisyysasteen perusteella:
- suomenkieliset kunnat, joissa ruotsinkielisten osuus on alle 10 prosenttia
- kaksikieliset kunnat, joissa on suomenkielinen enemmistö ja joissa ruotsinkielisten osuus on 11–50 prosenttia
- kaksikieliset kunnat, joissa on ruotsinkielinen enemmistö 51–80 prosenttia
- ruotsinkieliset kunnat, joissa ruotsinkielisten osuus on yli 80 prosenttia.
”Olemme Karvissa huolissamme suurista osaamisen eroista suomenkielisten ja ruotsinkielisten kuntien välillä”, sanoo johtava arviointiasiantuntija Jukka Marjanen.
Hyödyn kokemisella ja vapaa-ajan suomen kielen käytöllä on yhteyttä kielitaidon kehittymiseen
Oppimisen kannalta tärkeää on opiskelijoiden kokemus oppiaineen hyödyllisyydestä ja myönteisestä ilmapiiristä. Tämä koski sekä finskan että mofin oppimäärää opiskelevia. Suomen kielen käyttö vapaa-ajalla tukee finskaa opiskelevien oppimista.
”Oppilailla ei ole samanlaisia mahdollisuuksia käyttää suomea vapaa-ajallaan, mikä tekee suomen kielen opettamisesta ruotsinkielisillä paikkakunnilla erittäin tärkeää”, projektipäällikkö Carola Åkerlund sanoo.
Miten opetusta tulisi kehittää?
Karvin arvion mukaan erityisesti ruotsinkielisten kuntien finskan oppimäärään tarvitaan lisää resursseja, jotta oppilaiden suomen kielen osaaminen kehittyisi samaan tahtiin kaksi- ja suomenkielisten kuntien oppilaiden kanssa. Myös hyödyn kokemista, motivaatiota ja itseluottamusta pitäisi tukea enemmän.
Taustatietoja
Tarkasteluun osallistui 1 173 oppilasta, jotka opiskelevat suomea toisena kielenä (finska), ja 820 oppilaista, jotka opiskelevat äidinkielenomaista suomea (mofi).
Oppilaiden suomen kielen osaamisen kehitystä tarkasteltiin osa-alueissa Taito tulkita tekstejä ja Taito tuottaa tekstejä.
Lue lisää: