Nuoret haluaisivat opiskella kieliä – koulun rakenteet ovat este

Tuoreen tutkimuksen mukaan kielet kiinnostavat nuoria mutta niiden opiskelulle on käytännön esteitä, jotka liittyvät lukujärjestyksiin tai ylisuuriin ryhmäkokovaatimuksiin. Samat ilmiöt nousivat esiin SUKOLin kyselyssä perusopetuksen kieltenopettajille.

Tutkijat Karoliina Inha, Outi Veivo ja Katja Mäntylä selvittivät 2023 nuorilta itseltään, miten nämä suhtautuvat kielitaitoon ja kielten opiskeluun (https://jyx.jyu.fi/handle/123456789/88984). Kyselyyn saatiin huimat 1662 vastausta: 725 yhdeksäsluokkalaisilta, 937 lukiolaisilta. Vastauksia tuli melko tasaisesti eri puolilta maata, 150:stä eri kunnasta.

Nuorilta kysyttiin kielivalinnoista ja niiden taustoista, suhtautumisesta monipuoliseen kielitaitoon ja kielten opiskeluun sekä kielenoppimiskokemuksista. Kyselyn perusteella nuoret arvostavat monipuolista kielitaitoa ja valtaosa heistä haluaa osata useita eri kieliä. Kielten opiskelu itsessään kiinnostaa, mutta haasteet ovat muualla. Muutosta kaivataan koulujärjestelmän rakenteisiin ja resursseihin, jotka luovat kielten opiskelulle epämotivoivat puitteet ja vaikeuttavat tai jopa estävät kielten valitsemista. Näitä ovat muun muassa ryhmäkokovaatimukset ja oppituntien sijoittaminen lukujärjestykseen muiden aineiden kanssa päällekkäin tai pelkästään epämieluisimpiin ajankohtiin.

Ryhmäkoot SUKOLin kyselyssä

SUKOLin perusopetuksen kieltenopettajille suunnatussa kyselyssä selvitettiin ryhmäkokoja ja muita opetuksen rakenteita keväällä 2024.

Vastausten perusteella kielten ryhmien perustamiseen vaadittava minimiryhmäkoko vaihtelee kouluissa. Pitkiin A1- ja A2-kieliin vaaditaan yleisimmin 12–15 oppilaan ryhmä (vajaa kolmasosa vastauksista kummassakin pitkässä oppimäärässä), mutta kummassakin A-kielessä hieman yli 10 % vastaajista sanoi, että ryhmäkokovaatimus on yli 16 oppilasta. 19,5 % vastasi, että A2-kieltä ei ole tarjolla.

Lyhyt valinnainen B2-kieli saatetaan perustaa pienemmällekin oppilasmäärälle: 27,8 % vastasi, että minimimäärä on alle 12, ja melkein yhtä moni (24,9 %), että vaadittava määrä on 12–15. 16,5 prosentin kouluissa ei tarjota B2-kieltä.

Osa vastaajista kuvasi avovastauksissa, millä tavoin ryhmäkokorajoitukset estävät opiskelua:

Kaupungissa on ensi kertaa 16 oppilaan ryhmäkokovaatimus ensi syksynä alkaville ryhmille. Pahoin pelkäämme, että ryhmää 8. luokalle ei synny. Valintoja ei ole vielä tehty.

Rehtorimme päättää B2-kielten ryhmistä joka vuosi erikseen, eli mitään minimimäärää ei käsittääkseni ole. Koulussamme perustetaan näitä ryhmiä todella nihkeästi. Valintatoiveet jakaantuvat usealle eri kielelle ja lopulta voi käydä niin kuin tällä kertaa, että minkään kielen ryhmää ei perusteta.

Ryhmäkoko on laitettu niin suureksi, että ryhmiä ei muodostu.

Valinnaisten kielten ryhmiä ei saada perustaa.

Ei synny aina, vaatimus on liian suuri oppilasmäärään nähden.

Valinnaiskielten ryhmiä ei ole ollut enää vuosiin. Tuntuu, että niistä säästetään ensimmäisenä.

Tuntien sijoittelu rankaisee kielen valinneita

Kyselyvastausten perusteella valinnaiskielet sijoitetaan lukujärjestyksiin yleisimmin joko iltapäivään (67,5 %) tai päivän alkuun (56,8 %). Joissakin kouluissa käytössä ovat molemmat päivän ääripäät.

Kyselyvastauksissa kritisoidaan erityisesti iltapäivätunteja ja kaksoistunteja muutenkin:

Tuntipaikka vaikuttaa oppilaiden motivaatioon, kun he huomaavat, että joutuvat tulemaan muita aiemmin tai jäämään muiden jälkeen kouluun.

B2-kieli pakotettu yksittäiseksi kaksoistunniksi valinnaisaineblokkiin, jossa muut aineet esim. liikuntaa ja käsitöitä. Kaksoistunti ei palvele kieliä ja pistää sen kilpailemaan ”kivojen” harrastusmaisten oppiaineiden kanssa, koska valintoja voi tehdä rajoitetusti.

[Kaupungissamme] toteutetaan A2-kielissä myös hybridiopetusmallia, jolloin kahden tai jopa kolmen koulun kesken voidaan muodostaa yhteinen ryhmä. Tämä alkoi kokeiluna, mutta tuntuu jatkuvan opettajien kritiikistä huolimatta. Tähän liittyy lukujärjestysteknisistä syistä tuplatuntiongelma. Jopa kolmasluokkalaisilla opetus voi olla järjestetty kerran viikossa hybridituplatuntina.

Oppituntien sijoittaminen ainoastaan aikaisiin aamuihin tai iltapäivän viimeisiksi tunneiksi koetaan rangaistukseksi oppilaille. Mikäli kielivalintoihin haluttaisiin kannustaa, valinnaiskielten tunteja ei kannattaisi sijoittaa kilpailemaan läksyttömien oppiaineiden kuten liikunnan, kotitalouden tai kuvataiteen kanssa, sillä valinnoissa mukavuudenhalu saattaa painaa enemmän kuin oma mielenkiinto ja oppimismotivaatio.

Kaksoistunnit eivät toimi kielissä etenkään silloin, jos koko viikon luokkaopiskelu sijoitetaan yhteen kaksoistuntiin. Oppimisessa edistytään paremmin, kun tarvittavaa toistoa tulee useammin ja kun tiedot ja taidot voivat siirtyä pitkäkestoiseen muistiin unen aikana. Siksi oppiminen kannattaa hajauttaa useille päiville.

SUKOL lähetti maaliskuussa 2024 kyselyn perusopetuksen kieltenopettajille jäsenrekisterinsä kautta. Vastauksia saatiin 169 (hieman alle 12 % kaikista perusopetuksessa opettavista SUKOLin jäsenistä).

Ungdomar vill lära sig språk – skolans strukturer är ett hinder

En ny studie visar att ungdomar är intresserade av språk men att det finns praktiska hinder för att lära sig dem, till exempel scheman eller krav på alltför stora grupper. Samma fenomen framkom i en undersökning gjord av SUKOL bland språklärare i grundskolan.

Forskarna Karoliina Inha, Outi Veivo och Katja Mäntylä frågade ungdomar själva om deras attityder till språkkunskaper och språkinlärning år 2023 (https://jyx.jyu.fi/handle/123456789/88984). Hela 1662 svar kom in: 725 från elever i årskurs 9 och 937 från gymnasieelever. Svaren var ganska jämnt spridda över landet, från 150 olika kommuner.

Ungdomarna tillfrågades om sina språkval och bakgrunden till dem, om hur de förhåller sig till flerspråkighet och till språkinlärning samt om sina erfarenheter av språkstudier. Undersökningen visade att ungdomar värdesätter ett brett spektrum av språkkunskaper och att majoriteten av dem vill lära sig flera språk. Språkinlärning i sig är intressant, men utmaningarna ligger någon annanstans. Det som behövs är en förändring av skolsystemets strukturer och resurser, eftersom de skapar en omotiverande miljö för språkinlärning och gör det svårt eller till och med omöjligt att välja språk. Det handlar bland annat om krav på gruppstorlek och schemaläggning av lektioner som överlappar andra ämnen eller helt enkelt ligger lektionerna på de mest olämpliga tiderna.

Gruppstorlekar i SUKOL-undersökningen

Våren 2024 genomfördes en SUKOL-undersökning bland språklärare i grundskolan för att ta reda på gruppstorlekar och andra undervisningsstrukturer.

Enligt svaren varierar den minsta gruppstorlek som krävs för att bilda språkgrupper mellan skolorna. För långa A1- och A2-språk är den vanligaste gruppstorleken 12–15 elever (strax under en tredjedel av svaren i båda de långa ämnena), men för båda A-språken uppgav drygt 10 % av de svarande att gruppstorleken måste vara mer än 16 elever. 19,5 % uppgav att inget A2-språk erbjuds.

Ett kort frivilligt B2-språk kan anordnas för ett mindre antal elever: 27,8 % svarade att minimiantalet är mindre än 12 och nästan lika många (24,9 %) att det krävs 12–15 elever. Av de svaranden säger 16,5 % att det i deras skolor inte erbjuds B2-språk.

Några respondenter beskrev i sina öppna svar på vilket sätt begränsningar av gruppstorleken hindrar inlärning:

För första gången har staden infört ett krav på en gruppstorlek på 16 elever för grupper som startar nästa höst. Den värsta farhågan är att det inte kommer att finnas någon grupp för årskurs 8. Inga val har ännu gjorts.

Vår rektor besluter varje år skilt om grupperna i B2-språk, så vitt jag förstår finns det inte något minimiantal. I vår skola inrättas dessa grupper mycket motvilligt. Förfrågningarna om urval är spridda över flera språk och det kan hända, vilket hände den här gången, att ingen språkgrupp börjar.

Gruppstorleken sätts så högt att inga grupper bildas.

Inga frivilliga språkgrupper kommer att tillåtas.

Frivilliga språkgrupper bildas inte alltid, kravet är för högt i förhållande till antalet elever.

Det har inte funnits några frivilliga språkgrupper på flera år. De verkar vara de första som det sparas på.

Schemaläggning av lektioner missgynnar dem som väljer språk

Enligt enkätsvaren är den vanligaste placeringen av de frivilliga språken antingen på eftermiddagen (67,5 %) eller i början av dagen (56,8 %). I vissa skolor används båda ytterligheterna av dagen.

I enkätsvaren kritiseras framför allt eftermiddagslektioner och dubbellektioner i allmänhet:

Placeringen av lektionerna påverkar elevernas motivation när de upptäcker att de måste komma tidigare än andra eller stanna kvar i skolan efter andra.

B2-språket tvingas in som en enda dubbellektion i ett valfritt block med andra ämnen, t.ex. idrott och slöjd. Den dubbla lektionen gynnar inte språket och sätter det i konkurrens med ”trevliga” hobbyämnen, eftersom det finns begränsade valmöjligheter.

A2-språken följer också en hybridundervisningsmodell [i vår stad], där två eller till och med tre skolor kan bilda en gemensam grupp. Detta började som ett experiment, men verkar fortsätta trots kritik från lärarna. Detta hänger samman med problemet med dubbla lektioner av schematekniska skäl. Även i årskurs tre kan lektioner organiseras en gång i veckan som hybrida duppellektioner.

Att schemalägga lektioner endast tidiga morgnar eller de sista timmarna på eftermiddagen uppfattas som bestraffande för eleverna. Om språkval skulle uppmuntras skulle det vara bättre att inte låta de frivilliga språklektionerna konkurrera med ämnen som inte kräver läxor, t.ex. idrott, huslig ekonomi eller konst, eftersom önskan om bekvämlighet kan väga tyngre än personligt intresse och motivation att lära sig.

Dubbla lektioner fungerar inte i språk, särskilt inte om hela veckans undervisning är förlagd till en dubbellektion. Inlärningen går bättre när den nödvändiga upprepningen sker oftare och när kunskaper och färdigheter kan överföras till långtidsminnet under sömnen. Det lönar sig därför att sprida ut inlärningen över flera dagar.

SUKOL skickade ut enkäten till språklärare i grundskolan via sitt medlemsregister i mars 2024. Det kom in 169 svar (knappt 12 % av alla SUKOL-medlemmar som undervisar i grundskolan).