Kansalaisopistojen koulutusleikkaukset ovat uhka kielivarannolle

Opetus- ja kulttuuriministeriö toteutti selvityshankkeen vuonna 2017 Suomen nykyisen kielivarannon tilasta ja tasosta. Selvityksestä ilmeni, että kielten opiskelu on yksipuolistunut huolestuttavasti. Kansalaisopistot ovat merkittäviä kielikoulutuksen tarjoajia, jotka ovat viime vuosina toteuttaneet noin 400 000 kieliopetustuntia vuosittain. Määrä vastaa noin 17,5 % koko opetustarjonnasta. Joissakin opistoissa ja tietyissä kielissä voi suorittaa yleisiä kielitutkintoja (YKI-tutkinto). Ne ovat aikuisille suunnattuja virallisia kielitutkintoja, jotka mittaavat kielen osaamista erilaisissa käytännön tilanteissa: puhumisessa, kuuntelemisessa, kirjoittamisessa ja lukemisessa.

Tulevien leikkausten seurauksena opetustarjonta tulee supistumaan, ryhmäkoot kasvamaan ja tuntimäärät vähenemään. Säästöt tulevat kohdistumaan myös kielitarjontaan, mikä voi näkyä osassa opistoista kielivarannon kaventumisena. Kansalaisopistot tekevät yhteistyötä toisen asteen kanssa tarjoamalla lukiolaisille harvinaisempien kielten opetusta. Monet opistot tarjoavat myös opintopisteytettyjä kursseja, joita tarjotaan erityisen paljon nimenomaan kielissä. Opiskelijat voivat todentaa opistopisteillä osaamisensa esimerkiksi työnhaussa tai sisällyttää niitä tutkintoon johtaviin opintoihinsa.

Erittäin tärkeä tehtävä vapaalla sivistystyöllä on ollut suomi tai ruotsi toisena kielenä -opetuksen tarjoamisessa maahanmuuttotaustaisille. Järjestettävä kielikoulutus on nykymuodossaan hyvin saavutettavaa ja opiskelijoiden yhdenvertaisuutta vahvistavaa: koulutuksiin on voinut osallistua työn ohessa, ja hinnaltaan ne ovat olleet laajan väestönosan osallistumisen mahdollistavia. Opiskelijoiden ikähaitari on laaja, ja kieltenopiskelun tavoitteet ovat yksilöllisiä.

Laajemman kielitaidon saavutettavuuden tulisi olla jokaisen kansalaisoikeus. Valtiona Suomella tulisi olla strategia, jolla ylläpidettäisiin ja vahvistettaisiin kansalaisten laajempaa kielitaitoa. SUKOL ja KoL katsovat, että Suomen koulutus- ja osaamistasoa tulisi nostaa eikä laskea.

Puheenjohtaja/ordförande Outi Vilkuna
Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL ry / Språklärarförbundet i Finland SUKOL rf

Toiminnanjohtaja/verksamhetsledare Jaana Nuottanen
Kansalaisopistojen liitto KoL ry / Medborgarinstitutens förbund MiF rf

Nedskärningar i medborgarinstituten utgör ett hot mot språkkunskaper

Enligt regeringsprogrammet ska 25 miljoner euro sparas in på läroanstalter för fritt bildningsarbete, vilket kommer att minska finansieringen med upp till 14 %. Den historiskt stora nedskärningen träder i kraft i början av 2024, vilket innebär 12,5 miljoner euro i besparingar för medborgar- och arbetarinstituten inom bara några månader. Besparingarna kommer också att påverka språkundervisningen.

År 2017 genomförde undervisnings- och kulturministeriet en undersökning om tillståndet och nivån för Finlands nuvarande språkkunskaper. Undersökningen visade att språkinlärningen har blivit oroväckande ensidig. Medborgarinstituten erbjuder en betydande del av all språkundervisning och har årligen förverkligat cirka 400 000 språklektioner under de senaste åren. Det här motsvarar cirka 17,5 % av den totala undervisningen. Några av instituten erbjuder allmänna språkprov (YKI-examen) i vissa språk. De är formella språkexamina för vuxna som mäter språkkunskaper i olika praktiska situationer: tala, lyssna, skriva och läsa.

Nedskärningar kommer att leda till en minskning av undervisningsutbudet, en ökning av gruppstorlekarna och en minskning av antalet lektioner. Nedskärningarna kommer också att påverka språkutbudet, vilket kan återspeglas i en minskning av språkutbudet i vissa institut. Medborgarinstituten samarbetar med andra stadiet genom att erbjuda mindre vanliga språk till gymnasieelever. Många erbjuder också kurser som ger studiepoäng och de är särskilt populära inom språk. Studerande kan använda studiepoängen för att bevisa sina färdigheter, till exempel när de söker jobb eller för att integrera dem i sin examen.

Det fria bildningsarbetet har spelat en mycket viktig roll när det gäller att erbjuda undervisning i svenska och finska som andraspråk för personer med invandrarbakgrund. I sin nuvarande form är den språkutbildning som erbjuds mycket tillgänglig och främjar jämlikhet bland studerande: det har varit möjligt att delta i utbildningen vid sidan av arbetet och kostnaden har varit överkomlig för en stor del av befolkningen. Åldersspannet bland de studerande är brett och målen för språkinlärningen är individuella.

Tillgång till ett brett utbud av språkkunskaper ska vara en medborgerlig rättighet. Som stat ska Finland ha en strategi för att upprätthålla och stärka en bred språkkunskap bland medborgarna. SUKOL och MiF r.f. anser att Finlands utbildnings- och kompetensnivå ska höjas, inte sänkas.

Puheenjohtaja/ordförande Outi Vilkuna
Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL ry / Språklärarförbundet i Finland SUKOL rf

Toiminnanjohtaja/verksamhetsledare Jaana Nuottanen
Kansalaisopistojen liitto KoL ry / Medborgarinstitutens förbund MiF rf