Ammatti kielillä – mistä kielitaitoista ammattilaisia työelämän tarpeisiin?

SUKOL yhteistyökumppaneineen järjestää Eurooppa-päivänä 9.5. kielitaitopaneelin aiheesta Ammatti kielillä? Kielitaito työelämätaitona ja vaikuttamisen välineenä. 

Yhteiskunnan eri tahoilla on kasvava huoli suomalaisen kieltenopiskelun ja -osaamisen tilasta. Kieltenopiskelun voimakkaalla kaventumisella ja opetussuunnitelmapohjaisen kielivarannon heikentymisellä on vaikutuksia tasa-arvoiseen työelämään sijoittumiseen, kielitaitoisen ja osaavan työvoiman saatavuuteen, yritysten kilpailukykyyn ja laajemmin yhteiskunnan kulttuuritietouteen, suvaitsevuuteen ja maailmankansalaisuuteen. Ratkaisun avaimet kielitaidon monipuolisuuden lisäämiseen ovat Suomen kieltenopettajien liitto SUKOLin näkemyksen mukaan kieltenopiskelun aloitusvaiheen monipuolissa valinnoissa, joita tuetaan valtiovallan taholta. Kielipolkujen toteutuminen tulisi turvata opetuksen järjestäjien yhteistyönä perusopetuksesta toiselle asteelle ja ammatillisiin opintoihin. Koulutuksen ja osaamisen tulisi vastata yhteiskunnan tarpeita tulevaisuudessakin.

Koulutusjärjestelmämme ei pysty vastaamaan kielitaitoisen työvoiman tarpeeseen. SUKOL toivoo ammatillisten perustutkintojen viestintä- ja vuorovaikutustaitojen vieraan kielen ja toisen kotimaisen kielen osaamisen tavoitetason linkittämistä Eurooppalaiseen viitekehykseen. Näin kieliosaamisen koko polku perusopetuksesta kaikille yhteisen toisen asteen loppuun saisi selkeämmän kuvauksen. Kielitaidon kuvaaminen viitekehyksen asteikolla on etuna niillekin opiskelijoille, jotka hakeutuvat jatko-opintoihin tai töihin ulkomaille. Myös elinkeinoelämä käyttää yhä useammin viitekehyksen taitoasteikkoa rekrytointivaiheessa.

Muiden kielten kuin englannin opetus – sekä pakollisena että valinnaisena vieraana kielenä – on loppumassa tai jo loppunut ammatillisella toisella asteella. Koulutuksen järjestäjät eivät tarjoa muiden kielten opintoja enää samassa laajuudessa kuin aiemmin. Tämä on vastoin työelämän kielitaitotarpeita erityisesti palvelualojen tehtävissä.

SUKOL on huolissaan ammatillisen toisen asteen pakollisten kieliopintojen laajuuksista: 3 osaamispistettä vierasta kieltä ja 1 osaamispiste toista kotimaista. Näin suppeilla opinnoilla opiskelijan kielitaidon kehittyminen jatko-opinnoissa tarvittavalle tasolle ei ole mahdollista. Lain määrittelemä minimi yhden osaamispisteen opetukselle on 12 opetustuntia. On selvää, että yhden osaamispisteen laajuiset toisen kotimaisen kielen opinnot eivät anna riittäviä valmiuksia opiskella korkea-asteella vaan ainoastaan muodollisen pätevyyden siihen. Kieliopintojen alkeiden kertaaminen korkea-asteella venyttää opintoja.

Korkeakoulujen kielitaitovaatimukset ja kielikoulutus ovat ongelmissa kansallisesti heikentyneen ja kaventuneen kielitaito-osaamisen takia. Yliopistojen kielikeskukset ohjaavat aloittamaan vieraan kielen opiskelun jo heti ensimmäisen opiskeluvuoden aikana, jotta opiskelija voi saavuttaa opiskelua, työelämää ja kansainvälistymistä tukevan kielitaidon tason.

Olisi pidettävä huoli siitä, että mahdollisuutta laajempaan kielitarjontaan tuettaisiin. SUKOL esittää, että yli 30000 asukkaan kunnissa koulutuksen järjestäjät velvoitetaan tarjoamaan useampaa A1-kieltä ja A2-kielen opetusta. A2-kielen opetus tulee aloittaa 3. luokalta. Oppilailla tulee olla aito mahdollisuus valita A1-, A2- ja B-kieliä. Kieltenopiskelun jatkumo tulee turvata. A2-kielen opetuksen toteuttamiseen tulisi olla korvamerkittyä valtionrahoitusta.

Monipuolinen kielitaito on kognitiivisten ajattelun taitojen kehittymisen ja kaiken oppimisen edellytys. Hyvä kielitaito myös takaa, että lapsella ja nuorella on riittävät valmiudet opiskeluun ja jatko-opintoihin. Koulutus on tärkein eri yhteiskunnallisiin asemiin valikoitumista selittävä tekijä. Koulutuksen eriarvoistuminen tuottaa eriarvoisuutta kaikilla yhteiskunnan osa-alueilla. Tämä negatiivinen kehitys on syytä pysäyttää heti.

Yrke med språk

På Europadagen den 9 maj ordnar SUKOL med olika samarbetspartner en diskussionspanel om språk med rubriken Yrke med språk? Språkkunskap som arbetslivsredskap och verktyg för påverkan. 

Många har en växande oro för den finländska språkkunskapen och studier i språk. Den kraftiga nedgången i språkinlärningen och försvagningen av den språkutbildning som bygger på läroplanen har konsekvenser för lika tillgång till arbete, tillgången till en kvalificerad och kompetent arbetskraft, företagens konkurrenskraft och, mer allmänt, samhällets kulturella medvetenhet, tolerans och världsmedborgarskap. Enligt Språklärarförbundet i Finland SUKOL är nyckeln till att öka mångfalden av språkkunskaper i ett brett utbud av valmöjligheter i den inledande fasen av språkinlärningen, vilken ska finansieras med statens medel. Undervisningsanordnare behöver kunna säkra språkstigens förverkligande genom en kontinuitet från grundskolan upp till det andra stadiet samt till yrkesutbildningen. Utbildningen och kunskapen måste möta samhällets behov även i framtiden.

Vårt skolsystem klarar inte av att producera den språkkunniga arbetskraft vi behöver. SUKOL önskar att yrkesutbildningen kopplar ihop grundexamens kommunikations- och interaktionskompetenser med målsättningen för främmade språk och det andra inhemska språkets kunskaper till den europeiska referensramen för språk. På det här sättet skulle hela stigen från grundskolan till slutet på det andra stadiet bli tydligare för alla. En beskrivning av språkkunskapen enligt referensramen är även en fördel för alla de studerande som söker sig utomlands för fortsatta studier eller arbete. Även näringslivet använder sig mer och mer av referensramen vid rekrytering.

Undervisningen i andra språk än engelska – både obligatoriska och frivilliga främmande språk – håller på att helt försvinna i andra stadiets yrkesutbildning. Utbildningsanordnare erbjuder inte andra språk i samma utsträckning som tidigare. Det här är helt emot arbetslivets behov och framför allt inom servicebranschen.

SUKOL är oroligt över språkstudierna i andra stadiets yrkesutbildning: 3 kompetenspoäng för ett främmande språk och ett poäng för det andra inhemska. Med så här begränsade studier uppnår den studerande inte kraven för språkstudier som krävs för fortsatta studier. Enligt lagen ska ett kompetenspoäng motsvara åtminstone 12 undervisningstimmar. Det är tydligt att en kompetenspoäng inte ger tillräckliga färdigheter i det andra inhemska för att studera i högskola, utan endast en formell behörighet för det. Repetition av baskunskaper på högskolenivå fördröjer studierna avsevärt.

Högskolornas språkkrav och språkutbildning har svårigheter på grund av försvagade och knappa kunskaper i språk. Universitetens språkcentrum styr den studerande till att börja ett främmande språk från början genast under det första studieåret så att den studerande har en möjlighet att uppnå den nivå som behövs för studier, arbetsliv och internationalisering.

Man måste se till att ett brett språkutbud stöds. SUKOL föreslår att kommuner med mer än 30 000 invånare ska vara tvungna att erbjuda undervisning i fler än ett A1- och A2-språk. Studierna i ett A2-språk inleds i årskurs 3. Eleven ska ha möjlighet att välja A1-, A2- och B-språk. Man ska garantera språkstudiernas kontinuitet. Förverkligandet av undervisning i A2-språk ska ha öronmärkt statsfinansiering.

En mångsidig språkkunskap utvecklar den kognitiva förmågan och är en förutsättning för all inlärning. En god språkkunskap garanterar också att barnet och den unga har tillräckloga färdigheter för både studier och fortsatta studier. Ojämlikhet i utbildningsmöjligheter sprider ojämlikhet i alla samhällsskikt. Den här negativa spiralen ska genast avstannas.